Skip to main content

TEXT 1

STIH 1

Tekst

Tekst

arjuna uvāca
sannyāsasya mahā-bāho
tattvam icchāmi veditum
tyāgasya ca hṛṣīkeśa
pṛthak keśi-niṣūdana
arjuna uvāca
sannyāsasya mahā-bāho
tattvam icchāmi veditum
tyāgasya ca hṛṣīkeśa
pṛthak keśi-niṣūdana

Synonyms

Synonyms

arjunaḥ uvāca — Arjuna sagde; sannyāsasya — om forsagelsens orden; mahā-bāho — O Du med de vældige arme; tattvam — sandheden; icchāmi — jeg ønsker; veditum — at forstå; tyāgasya — om forsagelse; ca — også; hṛṣīkeśa — O Sansernes Herre; pṛthak — hver for sig; keśi-niṣūdana — O Keśī-dæmonens banemand.

arjunaḥ uvāca – Arjuna reče; sannyāsasya – o redu odricanja; mahā-bāho – o Gospodine snažnih ruku; tattvam – istinu; icchāmi – želim; veditum – saznati; tyāgasya – o odricanju; ca – također; hṛṣīkeśa – o gospodaru osjetila; pṛthak – drugačije; keśi-niṣūdana – o ubojico demona Keśija.

Translation

Translation

Arjuna sagde: O Du Stærkarmede, O Sansernes Herre, jeg vil gerne forstå, hvad der menes med forsagelse [tyāga] og med forsagelsens orden [sannyāsa], O Keśī-dæmonens banemand.

Arjuna reče: O Gospodine snažnih ruku, o ubojico demona Keśīja, gospodaru osjetila, želim saznati što je svrha odricanja [tyāge] i reda odricanja [sannyāse].

Purport

Purport

FORKLARING: Egentlig slutter Bhagavad-gītā med kapitel 17. Kapitel 18 er en supplerende sammenfatning af de emner, der blev diskuteret i det foregående. I alle Bhagavad-gītās kapitler understreger Herren Kṛṣṇa, at hengiven tjeneste til Guddommens Højeste Personlighed er livets højeste mål. Det samme bliver opsummeret i kapitel 18 som den mest fortrolige vej til kundskab. I de første seks kapitler blev vægten lagt på hengiven tjeneste. Yoginām api sarveṣām . . . (6.47): “Af alle yogīer eller transcendentalister er den, der altid tænker på Mig i sit indre, den bedste.” I de følgende seks kapitler blev ren hengiven tjeneste og dens natur og tilhørende aktiviteter beskrevet. I de resterende fem kapitler blev viden, forsagelse og aktiviteterne i både den materielle natur og den transcendentale natur samt hengiven tjeneste beskrevet. Konklusionen var, at alle handlinger bør ske i relation til den Højeste Herre, der er repræsenteret af ordene oṁ tat sat, der refererer til Viṣṇu, den Højeste Person. Den tredje del af Bhagavad-gītā har demonstreret, at hengiven tjeneste og intet andet er livets endelige mål. Dette blev stadfæstet med citater fra tidligere ācāryaer og Brahma-sūtra eller Vedānta-sūtra. Visse upersonalister tror, at de har monopol på kundskaben i Vedānta-sūtra, men meningen med Vedānta-sūtra er i virkeligheden at forstå hengiven tjeneste, for Herren Selv er Vedānta-sūtras forfatter, og Han er dens kender. Det blev beskrevet i kapitel 15. I alle skrifter, i alle Vedaer, er målet hengiven tjeneste. Dette bliver forklaret i Bhagavad-gītā.

SMISAO: Bhagavad-gītā se ustvari završava sa sedamnaestim poglavljem. Osamnaesto je poglavlje dodatni, sažeti prikaz tema o kojima je bilo riječi ranije. U svakom poglavlju Bhagavad-gīte Gospodin Kṛṣṇa naglašava da predano služenje Svevišnje Božanske Osobe predstavlja krajnji cilj života. To je sažeto objašnjeno u osamnaestom poglavlju kao najpovjerljiviji put znanja. U prvih šest poglavlja, naglašava se predano služenje: yoginām api sarveṣām… „Najbolji od svih yogīja ili transcendentalista je onaj tko uvijek misli na Mene." U sljedećih šest poglavlja, Gospodin govori o čistom predanom služenju, njegovoj prirodi i djelatnostima, a u posljednjih šest poglavlja opisuje znanje, odricanje, svjetovne i transcendentalne djelatnosti i predano služenje. Zaključeno je da sve djelatnosti trebaju biti povezane sa Svevišnjim Gospodinom, predstavljenim riječima oṁ tat sat, koje upućuju na Viṣṇua, Vrhovnu Osobu. Treći dio Bhagavad-gīte pokazuje da je krajnja svrha života predano služenje i ništa drugo. To je bilo dokazano navođenjem izjava prethodnih ācārya i Brahma-sūtre, odnosno Vedānta-sūtre. Neki impersonalisti misle da imaju isključivo pravo na znanje Vedānta-sūtre, ali Vedānta-sūtra je namijenjena razumijevanju predanog služenja, jer je njezin tvorac i poznavatelj sam Gospodin. To je bilo opisano u petnaestom poglavlju. U svakom spisu, svakoj Vedi, cilj je predano služenje. To je objašnjeno u Bhagavad-gīti.

Ligesom kapitel 2 gav en oversigt over hele indholdet, bliver der også givet en sammenfatning af hele læren i kapitel 18. Livets formål angives at være forsagelse og opnåelse af den transcendentale situation over den materielle naturs tre kvaliteter. Arjuna vil gerne have præciseret Bhagavad-gītās to særskilte emner, nemlig forsagelse (tyāga) og forsagelsens orden (sannyāsa). Derfor spørger han om betydningen af disse to ord.

Kao što je u drugom poglavlju bio izložen pregled čitavog sadržaja, tako je u osamnaestom poglavlju izložen sažeti prikaz svih uputa. Istaknuto je da je cilj života odricanje i dostizanje transcendentalnog položaja iznad utjecaja triju guṇa materijalne prirode. Arjuna želi jasnije shvatiti dvije istaknute teme Bhagavad-gīte, odricanje (tyāgu) i red odricanja (sannyāsu) i zato pita za značenje tih dviju riječi.

De to ord Hṛṣīkeśa og Keśi-niṣūdana, som den Højeste Herre tiltales med, er vigtige. Hṛṣīkeśa er Kṛṣṇa, alle sansernes herre, der til enhver tid kan hjælpe os til at opnå sindsro. Arjuna anmoder Ham om at sammenfatte alt på en måde, så han kan bevare sin sindsligevægt. Samtidig har han sin tvivl, og tvivl bliver altid sammenlignet med dæmoner. Derfor tiltaler han Kṛṣṇa som Keśi-niṣūdana. Keśī var en yderst formidabel dæmon, der blev slået ihjel af Herren. Nu forventer Arjuna, at Kṛṣṇa dræber tvivlens dæmon.

U ovom su stihu važne dvije riječi kojima je oslovljen Svevišnji Gospodin – Hṛṣīkeśa i Keśi-niṣūdana. Hṛṣīkeśa je Kṛṣṇa, gospodar svih osjetila, koji nam uvijek može pomoći da dostignemo mir uma. Arjuna Ga moli da sve ukratko izloži na takav način da može zadržati svoju staloženost. On još ima neke sumnje, a sumnje se uvijek uspoređuju s demonima. Zato oslovljava Kṛṣṇu kao Keśi-niṣūdanu. Među demonima koje je Gospodin ubio, Keśī je bio najopasniji. Arjuna sada očekuje da Kṛṣṇa ubije demona sumnje.